Bankkoder och lånebedrägerier

Var identifiering verkligen behövs

Med bankkoder, mobilcertifikat eller certifikatkort styrker du din identitet på nätet. Samtidigt godkänner du ofta en åtgärd, till exempel en betalning eller ett avtal. Därför hör koderna bara till dig.

Identifiering behövs till exempel i de här situationerna:

• när du själv loggar in i din egen banks nätbank eller app
• när du ingår ett kreditavtal eller ansöker om höjning av krediten eller kreditgränsen: långivaren ska då noggrant kontrollera din identitet, och elektroniskt sker det med stark autentisering
• när du kontrollerar dina egna uppgifter i en myndighetstjänst, till exempel i e-tjänsten för det positiva kreditupplysningsregistret.

Gemensamt för dem är att du själv inleder ärendet och går till tjänsten genom att skriva in adressen eller öppna din egen app. För att räkna ut ett pris behövs ingen identifiering: Lainavas kalkylatorer fungerar utan den, och på webbplatsen frågas inga personuppgifter.

Hur ett kodbedrägeri ser ut

Bedrägeriet börjar oftast med en oväntad kontakt: ett samtal, ett sms, ett e-postmeddelande eller ett meddelande i sociala medier. Den som kontaktar dig kan utge sig för att representera banken, polisen eller en annan myndighet, och ett bedrägligt sms kan hamna i samma meddelandetråd som äkta meddelanden. Typiska kännetecken är till exempel:

• Du skyndas på: kontot är påstått i fara, erbjudandet går ut eller en betalning måste skötas genast.
• Meddelandet innehåller en länk till en inloggningssida. Länken kan vara dold bakom en knapp som Bekräfta eller Underteckna.
• Du ombeds uppge en kod, godkänna en identifiering i appen eller tillåta en fjärranslutning till din enhet.
• Erbjudandet låter för bra för att vara sant, eller så ska något betalas i förskott.

Banker och myndigheter frågar aldrig efter bankkoder per telefon, sms eller e-post. Logga aldrig in med bankkoderna via en länk i ett meddelande. Om du är osäker, avsluta samtalet och kontakta själv banken via dess officiella webbplats eller app. Sök inte efter nätbanken med en sökmotor, eftersom det överst bland sökresultaten kan finnas en annons för en bluffsida.

En förfalskad webbplats adress kan skilja sig från den äkta med ett enda tecken. Läs adressen noga, skriv in den själv i adressfältet eller använd ditt eget bokmärke. En låsikon eller en adress som börjar med https bevisar i dag inte ensam att webbplatsen är äkta. Installera appar bara från pålitliga appbutiker, och installera ingenting för att någon pressar dig i telefon.

Falska lånerbjudanden

Ett bedrägeri som gäller lån kan se ut som ett förmånligt erbjudande som kommer utan att du har bett om det. Följande hjälper dig att skilja det från ett äkta:

• Beviljare av konsumentkrediter är skyldiga att registrera sig i Finansinspektionens register över kreditgivare och förmedlare av person-till-person-lån. Kontrollera företagets namn i Finansinspektionens register över tillsynsobjekt.
• Långivaren måste bedöma din betalningsförmåga och kontrollera betalningsanmärkningar och det positiva kreditupplysningsregistret. Ett löfte om lån utan de här kontrollerna motsvarar inte lagens krav.
• I ett äkta lån ingår avgifterna i kreditens pris och syns i den effektiva räntan. Lagen begränsar dem: andra kreditkostnader än ränta får vara högst 0,01 % av kreditbeloppet per dag och 150 € per år. Om du ombeds föra över pengar innan lånet betalas ut till dig, avbryt kontakten.
• Identifiera dig aldrig på någon annans uppmaning. Med dina koder kan någon ansöka om kredit i ditt namn.

Om du redan har lämnat ut dina koder

1. Kontakta genast din bank. Be att koderna och korten spärras och ta reda på om gjorda betalningar ännu kan återkallas. Enligt Finansinspektionen är spärrservicen öppen dygnet runt på numret 020 333. I bästa fall hinner banken stoppa överföringarna.
2. Gör en brottsanmälan till polisen. Den kan göras elektroniskt på nätet.
3. Gör ett frivilligt kreditförbud i e-tjänsten för det positiva kreditupplysningsregistret. Då ska långivare vara omsorgsfullare än vanligt med krediter som söks i ditt namn. Om dina bankkoder är spärrade kan du logga in med mobilcertifikat eller certifikatkort eller göra förbudet med en pappersblankett. Du kan ta bort förbudet senare när som helst.
4. Följ dina kontotransaktioner och kreditupplysningar. När du tar i bruk Suomi.fi-meddelanden får du ett meddelande varje gång en långivare beställer ett utdrag ur kreditupplysningsregistret om dig.
5. Anmäl till Cybersäkerhetscentret. Anmälan hjälper till att varna andra, och du får råd om din egen situation.

Om någon har tagit kredit i ditt namn, kontakta långivaren i fråga, berätta att du inte har ingått avtalet och gör vid behov en skriftlig reklamation. Så gör du en reklamation. Hur du känner igen Lainavas äkta webbplats läser du på sidan Säkerhet.